Jag sitter i soffan och tittar på den gamla godingen från 1989 ”Sex, lögner och videoband”. James Spader var ung och ser ut som en såndär fågel som äter från talgbollar utanför fönster hos dom som uppskattar flygande sällskap och solrosfrön. Mitt i filmen känner jag en instinktiv känsla. Jag måste lyssna på Kjell Höglund! Alltså, vem FAN får ens cravings efter att lyssna på Kjell Höglund?

Jag har aldrig lyssnat på Kjell Höglund förut. Inte en enda låt från början till slut. Inte aktivt, inte av egen förskyllan och val. Visst har jag hört delar av hans musik i reklamfilmer och annat men VEM LYSSNAR PÅ KJELL HÖGLUND??

Jag stänger av TV:n, sätter mig i mörkret i min läsfåtölj som medvetet är vinklad bort från alla typer av skärmar. Tar på mig hörlurarna och söker upp mannen för kvällen på Spotify. Börjar från början. ”Genesarets sjö” har över tio miljoner lyssningar och ingen fram tills nu är min. ”Man vänjer sig” har tre miljoner. Vilket stort hopp mellan ettan och tvåan hinner jag tänka och vips är jag inne på låt nummer sju. Det har sjungits om porr och otillfredsställande och magcancer och skurkar och helgon och det är ett evigt sjungande om sig själv i tredje person. Han sjunger om att stå ut, att låta tiden gå, om Biggles, om en länge saknad vän han inte sett sedan 1402 och om att dom ligger med varandra i våningen ovanför.

Minuterna blir till timmar. Jag lyssnar, läser texter, lyssnar igen. Låtarna passerar inte, dom stannar kvar. Jag är en mycket förvirrad människa just nu men jag tänker på föreställningen ”Alltid vara vi” på Stadsteatern, den som är baserad på texterna på Oskar Linnros och Veronica Maggios breakupplattor. Jag tänker på ”Känn ingen sorg”, filmen baserad på Håkan Hellströms låtar. Varför har det inte gjorts en musikföreställning med Kjell Höglunds musik som den röda tråden?

Barnet sover som en blomma
sover under snön
Ungdomen är som vårens
explosion
Den vuxne är som
sommarens allra första frukt
ålderdomen är som ett
gulnat löv
Men det kommer en ny vinter
en ny vår
Det kommer en ny sommar
nästa år
Det förflutna sover som en
blomma sover under snön
Framtiden är som vårens
explosion
Kärleken är som sommarens
allra första frukt
Minnet är som ett gulnat
fotografi
Men det kommer en ny vinter
en ny vår
Det kommer en ny sommar
nästa år
Kretsloppen rullar och
döden är en illusion
Allt ska vissna
men också blomstra på nytt
Allt förvandlas och flyter
och livet är som en flod
Kyss mig idag
imorgon har jag kanske flytt
Men det kommer en ny vinter
en ny vår
Det kommer en ny sommar
nästa år

Kvällen blev till natt, natten blev till morgon och där satt jag tills batterierna i hörlurarna tog slut. Jag och Kjell Höglund. Vem hade kunnat tro detta när James Spader tog fram sin videobandspelare och Andie McDowell hade ångest över sopberget? Inte jag. MEN STOPPA IN HONOM I SÅ MYCKET BÄTTRE INNAN DET ÄR FÖR SENT!!

Dagens tips! Lyssna på ”Tidens hjul” med Kjell Höglund. Vemodet. Jag smäller av så fint är det. Och jag menar allvar, han vore ju 5/5 i Så mycket bättre. Tänk att få höra en Kjell Höglund-version av ”Rid mig som en dalahäst”.